2006-2011

Laya kom till oss ödets väg kan man säga. Två månader efter vi skaffat Loka
så var denna lilla valpfröken till salu hos uppfödaren och det var mycket nära
jag hämtat hem henne då.

Dock var jag förståndig nog att avböja eftersom jag ville ägna all
tid åt Loka och hennes första tid som valp. Sedan rinner tiden iväg
men plötsligt: I april 2007 ser jag i en annons att en blå tik skall omplaceras.
Jag kontaktar ägaren och efter vi pratat ett tag så ser jag till min stora
förvåning att detta är ju samma lilla tjej jag tänkte ta hem då hon var liten valp.

Laya hade nu hunnit bli åtta månader och när jag hämtade henne var det på hennes niomånadersdag. Visst tror man på ödet, det var meningen från början att jag skulle ha denna lilla blå tjej men hon skulle få växa upp på annat ställe först bara.

Laya anpassade sig otroligt bra här i sitt nya hem med oss människor och Liza och Loka.

Laya tränas och tävlas i agility. 

År 2009 började Layas liv förändras. Hon råkade ut för en korsbandsskada i höger ben och fick genomgå en operation med ca ett års rehabilitering .  Efter den jobbiga tiden började vi så smått med agilityn igen och det såg lovande ut.

Hösten 2011 hände då det som fick avsluta Layas lidande. Hon fick återigen en korsbandsskada, nu i vänster ben.  Denna skada var mycket värre än den första då även andra delar i benet var skadade. Denna gången behövde inte Laya vakna upp igen från röntgenbordet. Vi ville hon skulle fortsätta sova och nu för evigt. Ville inte utsätta henne för att återigen vakna upp med olidlig smärta och väntan på ytterligare operation och rehabilitering.